Texty: Tysta Mari. Sverige Casino. Stämd I Moll.

Madrasserade vaggar, ingen hor mina skrik,
Jag sitter som pa nalar, ror mig bland lik.
Jag ar styrd, Jag ar styrd men vem haller kontrollen?
Foljer manualen, spelar rollen.
Ar en halvmalad tavla, inget av mig ar helt.
Har stulit allt runt mig och nekar blint.
Jag har sprungit hela livet utan att komma fram.
Mitt samvete, det ar helt svart.

Forvantningarna e noll och prestationen e noll,
Jag fixade dom har pillren for att komma i form.
Jag ar stamd i moll.

Fyll mig igen, jag vill flytta hem,
Nedsovd och drogad bara tillbaka igen.
Sag lyktorna och sen los det kallt,
Pa ett blekt ansikte i kaos.
For jag ar en gitarr som tappat sin klang,
Den har varlden fick mig pa fall.
Jag kunde hora hur dom viskade mitt namn,
Medans jag krop bakgatorna fram.

Dom sjong en melankolisk sang,
Men jag har alltid alskat domedagsprosa.
Och jag har alltid vart stamd i moll.

For jag har krossat alla lampor som lyst pa mig,
Har last alla dorrar och sparkat upp dom igen.
Jag horde orden nar dom lamnade min mun,
Det dar loftet lat sa javla tunt.
Jag lovar, jag ska aldrig gora det igen,
Nasta gang blir den sista tills jag gor det igen.
I en dimma av logner kandes det ratt sunt,
Sen kom golvet emot mig och varlden snurra runt.

Och i skallen ekade en sorgsen sang,
Dom sjong nat om att forlata och borja om,
Och nat om att vara stamd i moll.

Jag minns nar det brann,
Det var inte det har jag lovade nar vi traffa varann.
Jag minns hur i gick Sankt Pauls:gatan fram,
Genom husen, genom dimman nar pappret var blankt.
En regning hostkvall pa Sodermalm...